Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.

Ett konstprojekt där vi gav 15 unga konstnärer medel och resurser för att måla en tavla var efter temat "Jag älskar..". Resultaten ställdes ut som en konstutställning vi kallade "We Love Art"..

?Dalens Ande? är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur.Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen.Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ?etiska vändning? som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ?konstskandal?..

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

 Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom.

In this essay the renewal of the modern sacred art has been examined through the creation of three works of art from the art project ?Kyrkorummet?. The aim has been to show that renewal of the modern sacred art is best accomplished by the combination of the artist history and Bible knowledge and the open mindness of the beholder towards the new and creative, in order to communicate the gospel in modern time.The large extend of the art project demanded a selection of the art works. Therefore, three were chosen and they show the last supper and the baptism in a renewal way including both symbolism and creativity. To complete and facilitate the analyses, a theme, light and water, have been used as well as relevant theories in art history with Kandinsky as main art critic.Through the art project and it?s teaching, history in combination with present time through visits in different and modern churches, thoughts have been stimulated and the result has been new works of art that speaks of our time.

Det här examensarbetet bygger vidare på en tidigare konstruerad prototyp, ett interaktivt konstprojekt där två plattor, placerade på en båge, med vattenmunstycken i mitten styrs med en joystick. Plattorna följer joystickens rörelse med hjälp av servomotorer. Målet i detta examensarbete var att koppla åskådarens smarta mobiltelefon till konstprojektet. Åskådaren ska kunna styra konstprojektet genom att vinkla sin mobiltelefon. Även vattenflödet ska kunna kontrolleras och all interaktion ska ske via trådlös kommunikation. Målet har uppnåtts genom att användaren installerar en applikation som skapats för operativsystemet Android. Applikationen skickar information om mobiltelefonens aktuella vinkelposition till en server via ett trådlöst nätverk.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar pojkars förhållande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. Frågan har behandlats utifrån tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien är en typ av forskningsöversikt där forskningsfältet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför pojkar inte läser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennaläser flickor bättre än pojkar på grund olika skillnader i hjärnans utveckling. Flickors hjärnor sägs exempelvisutvecklas snabbare än pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter på läsning.

Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är: 1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera.